I rapporten får vi möta Asha, en 11-årig tjej som bor i Assam, Indien. Som en stark tro på jämställdhet är det svårt att inte bli rörd när man läser om hur menstruationen ställer Asha till nackdel i skolan.

"Ibland håller jag mig borta från skolan, eftersom det är för svårt att sitta igenom klasserna hela dagen utan rätt plats att byta och tvätta utan mina klasskamrater och lärare som vet att jag har min mens", säger hon.

Tyvärr är Asha långt ifrån ensam i sina erfarenheter. Frågan om menstruation är omgiven av tabu och skam, och effektivt håller tjejer borta från skolor och kvinnor från jobbet.

Vad händer om vi lyckades bekämpa tabu och började integrera menstruationshygienhantering som ett perspektiv i stadsplanering? Inte bara skulle det ge Asha lika möjligheter att förverkliga sina grundläggande mänskliga rättigheter och delta i skolan. det skulle också skapa en global väg till kvinnors bemyndigande och göra det möjligt för oss att förverkliga vår fulla potential tillsammans.

För mig är dessa samhälleliga konsekvenser vad hygien och hälsa handlar om. I rapporten kan du läsa om hur barnen lär sig att tvätta sina händer förbättrar utbildningens kvalitet, hur tillgängliga toaletter är viktiga för att möjliggöra kvinnors arbetskraftsdeltagande och hur handhygienysystem och visuella signaler i medicinska institutioner mildrar antimikrobiell resistens.

Det här är alla exempel på hur investeringar i hygien och hälsa driver sociala framsteg. De nödvändiga resurserna är ofta mycket mindre än vi kanske tror. Och även när de investeringar som krävs är betydande är belöningarna för individen och samhället alltid större.

Idag har vi en god förståelse för vad som krävs när det gäller hygien och hälsa för att skapa ett samhälle där alla har lika möjligheter att förverkliga sina mänskliga rättigheter.

Jag hoppas verkligen att du finner rapporten så intressant och viktig som jag gör. För att sätta dessa insikter i aktion behöver vi alla samarbeta.

Bästa hälsningar, Kersti Strandqvist